En omfattande enkät bland Sveriges åtta riksdagspartier visar en betydande grad av konsensus kring centrala säkerhetsutmaningar i Mellanöstern, vid sidan av tydliga politiska skiljelinjer gällande bilateralt försvars- och ekonomiskt samarbete. Granskningen belyser hur de svenska politiska partierna navigerar kring strategisk stabilitet, terrorbekämpning och diplomatiska relationer med Israel inför det kommande valet.

Bred politisk samstämmighet om regionala säkerhetshot

I en uppvisning av enighet kring centrala geopolitiska risker ställde sig samtliga åtta riksdagspartier bakom skärpt tryck mot den iranska regimen, där flera partier förespråkar att det iranska revolutionsgardet (IRGC) formellt ska terrorstämplas. Dessutom råder stark samstämmighet över partigränserna om förutsättningarna för regional stabilitet, med särskilt fokus på en fullständig avväpning av Hamas samt att sju av åtta partier ställer sig bakom den arbetsdefinition av antisemitism som tagits fram av International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA).

Skiljelinjer kring försvarsintegration och bilateral handel

Enkäten belyser tydliga ideologiska skiljelinjer gällande bilateralt ekonomiskt och försvarsmässigt engagemang. Höger- och regeringspartierna – däribland Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna – avvisar bestämt kraven på att pausa EU:s associeringsavtal med Israel. Partier som Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna förespråkar uttryckligen fördjupade försvarstekniska partnerskap och lyfter fram Israels avancerade militära innovation och terrorbekämpningsförmåga som avgörande tillgångar för den europeiska säkerhetsstrukturen.

Diplomatiska ställningstaganden och politiska konsekvenser

Å andra sidan förespråkar de vänsterorienterade oppositionspartierna – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – att EU:s handelsavtal pausas och att finansieringen till UNRWA återupptas, där Vänsterpartiet och Miljöpartiet även föreslår restriktioner för handel med krigsmateriel. Trots dessa politiska skiljelinjer finns ett nästan universellt parlamentariskt erkännande av Israels status som en judisk stat, vilket återspeglar en stabil grund för långsiktiga diplomatiska relationer mellan Stockholm och Jerusalem.